amandalindstrom

Amanda Lindström

BB -> HEM

22 Juli 2015 föddes våran son. Jag har lovat er en förlossningsberättelse men jag måste bara bli redo att posta den, kommer i det inlägget även länka till en intervju om mig och min unika förlossning som slutade med operation.

Bortsätt ifrån många andra så älskade jag att vara på BB, valet av sjukhus var självklart eftersom jag själv jobbar där. I mitt fall valde jag rätt då jag fick komplikationer och behövde mer vård. Vi åkte in en tisdag och kom hem på lördagen. Dessa dagar var som en bubbla. Jag ville inte åka hem. Att ligga på BB och bara behöva trycka på en knapp och invänta en glad och trevlig sköterska var rena lyxen för mig. Jag var sängliggandes och orörlig i 4 dagar, Alexander fick ta allt ansvar för lilla Vincent och eftersom jag inte kunde göra något var det skönt att ha en sköterska där. När det var dags för att åka hem började även min rehabilitering samtidigt som jag skulle lära känna denna lilla människa.

IMG_8221IMG_8222

När vi hade packat ihop allt på BB och gick mot hissarna kom tusen tankar från ingenstans. Ska vi ta trapporna eller hissen? Har han tillräckligt med kläder? Hur kommer han reagera på att komma ut? Bilstolen!! Är den verkligen säker? När vi väl satt i bilen tyckte jag att alla bilar körde för nära och Alexander åkte för fort (även fast han körde för sakta). Allt kändes overkligt, hur kan denna underbara pojke vara vår? Ögonen fylldes av tårar i bilen över lycka, kunde inte släppa ögonen från den här bebisen som jag bara har levt med i 4 dagar men ändå så kände jag att det har varit vi i hela mitt liv, han har alltid funnits där bara att jag inte vetat om det förens nu, nu när jag sitter i bilen på väg hem.

Väl hemma slängde vi oss i soffan helt berusade av kärlek kring vår bebis som låg och sussade i babynestet. Mitt i all tystnad började vi gapskratta av lycka, kommer ihåg detta ögonblick som igår när Alexander och jag kollar på varandra utan att ha sagt något och börjar skratta och det var verkligen av ren lycka. Han är äntligen här och vi ska göra allt för dig älskade vän.

Försöker sätta ord på känslorna men det går inte och det tror jag nog ni förstår. Hur mallig var man inte när man gick i korridoren på sjukhuset på väg hem? och hur nojig var man inte över hur resan hem skulle gå?

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
amandalindstrom

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Louise

    Så fint du skriver. Blir helt rörd. Vi stannade 3 nätter & fick bo på bb hotellet vid sös. Kändes så skönt & lyxigt att få bo på hotell första tiden tillsammans bara vi avskärmade från verkligheten.

stats