Amanda Lindström

Innan förlossningen.

Tänkte berätta om mina timmar innan vi åkte till förlossningen. Mina sista timmar innan jag blev mamma. Mina sista timmar innan det första mötet med det personen som ligger närmast mitt hjärta. Mina sista timmar innan min unika förlossning. Timmarna innan vi tog beslutet att sätta oss i bilen med adrenalinet på max.

image

Det är tisdag och jag vaknar med molande värk i magen. Sån där mensvärk som ligger i hela dagen och vägrar försvinna så att man tillslut vänjer sig med smärtan. Vi hade iallafall planer på eftermiddagen att träffa min mamma över en middag och jag ville inte avboka den trots värken för jag har ju innan graviditeten haft den molande värken en gång i månaden i flera år. Hade inte en tanke på att det var något annat som var på gång. Jag längtade så efter BF dagen som var på torsdag och tänkte att den aldrig skulle komma och därav hade jag inte en tanke på att det var något annat som var på gång nu när det var tisdag. Varför relaterade jag inte till att det var vår bebis som började knacka på dörren?

Ligger i sängen fram tills det är dags att åka till mamma där det står Thaigryta på menyn. På skämt säger mammas man ”här är maträtten som sätter fart på förlossningen” och när fikat kommer börjar jag få ”magknip”. I det här tillståndet har jag fortfarande ingen tanke på att bebis försöker säga något. Jag är tyst om min magknip hela kvällen fram tills vi ska åka hem. AJ! Fan va ont de gjorde. Det där var nog en förvärk. Fast vad är en förvärk? Jag har ju aldrig haft det tidigare. Hur ska jag veta? Berättar för familjen som då konstaterar att det nog är på gång. Nej tänkte jag för mig själv samtidigt som AJ! Det blev oftare och oftare som jag fick blunda, andas lugnt och bara räkna ner tills ”magknipen” var över. För det kändes precis som när man har magknip. Så fort det var över så var det som om inget hade hänt.

Vi sätter oss i bilen och min sambo säger att jag måste kolla upp hur tätt dom kommer. Appen nerladdad sen veckor tillbaka så jag börjar. Två minuters mellanrum och dom håller i sig i över 1 minut. Vi båda sitter helt tysta i bilen. Jag fokuserar på värkarna och sambon fokuserar på att komma hem. Hem var målet, där skulle vi ringa förlossningen och hämta väskor. Nu är klockan 20.30 och hade då haft denna magknip i 2h. Väl hemma ber förlossningen oss att komma in. Dom var jätte trevliga i telefonen. Jag berättar hur värkarna beter sig samtidigt som jag är på toaletten och slemproppen tittar fram. Nu förstod jag. Det är dags. Hallå? Alexander? Vi ska bli mamma och pappa. Jag började gråta. Inte pga smärtan utan mer för att jag var så taggad. Jag var redo. Nu kör vi.

image

Vi var på förlossningen kl 21.30 och vi välkomnade Vincent till världen 08.22. Allt kändes som 2h och jag hade ingen aning om tiden eller omvärlden. Det här vill jag göra om tusen gånger om. Den där thaigrytan alltså….

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats